Färger är något vi alla ser varje dag och något som vi tar för givet. Men har du tänkt på att vi alla kan se färger på lite olika sätt? Det som är babyblå för dig, kanske är ljusturkos för någon annan.
Precis som människors förmåga att se färger skiljer sig åt, så gör den det för maskiner som framställer det vi exponeras för dagligen. De maskiner jag pratar om är kameror, surfplattor, smartphones, skrivare – för att inte tala om det som vi inom branschen kommer i kontakt med, nämligen tryckpressar, scannrar m.m.
Det här är viktigt för alla som använder grafik, logotyper och färger för att presentera sin egen unika identitet. Begrepp som Ferrari-röd och Facebook-blå hade inte betytt något annars.
Hur specificeras en färg som tas med en kamera? Och vad händer när den färgen tolkas av en dator? När en skrivare eller tryckpress framställer bilden från datorn – varför ser det ibland olika ut?
Svaret kan skrivas i flera band med böcker, men jag ska försöka komprimera ner det, och beskriva tre vanliga färgformat som du kan komma i kontakt med.
CMYK-Färg- Det vanligaste i samband med trycksaker
När trycksaker ska produceras talar man ofta om CMYK, även kallat fyrfärgstryck. CMYK står för de fyra tryckfärgerna Cyan, Magenta, Yellow (gul) och Key-color (svart).
CMYK kallas för subtraktiv färgblandning, eftersom ju mer färg man tillför desto mörkare blir färgen. En ljusgrön nyans framställs genom att använda Cyan och Gult. För att få en ljus färgton så trycks dessa färger på pappret i form av små punkter – där det vita pappret lyser igenom mellan punkterna vilket gör färgtonen ljus när man tittar på den från normalt avstånd. Ju större punkter desto mörkare färg (eftersom mindre av papprets vita färg blir synligt).
Tips: Ta en dagstidning och titta noga, gärna med förstoringsglas, på ett färgfotografi så ser du dessa färgpunkter (som i branschen kallas ”raster”). Då dagstidningar trycks i lägre upplösning än veckotidningar så blir rastret större och lättare att urskilja.
Nästan allt du ser omkring dig i form av reklam, som inte är på en bildskärm, är tryckt med dessa fyra färger – tidningar, reklamblad, affischer m.m.
RGB-färg- det du ser på skärmen just nu
RGB står för Röd, Grön och Blå. Bildskärmen du tittar på nu är upplyst, kanske med tusentals mycket små lysdioder (om det är en vanlig LED-skärm). Dessa dioder är placerade i grupper med tre av respektive RGB-färg.
Detta kallas en additiv färgblandning. Det beror på att varje färg är en lampa, och ju mer man ökar ljuset desto ljusare blir färgen (motsatsen till CMYK alltså).
Eftersom man kan kontrollera ljusflödet kan man med dessa tre färger visa ett större färgomfång än vad som är möjligt med CMYK-färger. På ett papper kan färgen vit inte bli vitare än pappret som den är på, men på en bildskärm kan du så att säga vrida upp lampan till max och nästan bli bländad. Detta gör att man kan uppleva mycket klara och starka färger på bildskärmar.
Detta kan du märka om du har en bild med klara färger på skärmen och sedan skriver ut den. Du kommer märka att utskriften inte alls har samma ”tryck” i färgerna.
Pantone-Färger – Om man vill ha samma resultat överallt
Låt säga att du tar en bild med din kamera på ditt företag där er logotyp finns med. Bilden kommer då vara i RGB-format, vilket är bra då du får största möjliga färgomfång. Du kan göra bildredigeringar om du vill tills du är nöjd med bilden, och sedan ska du använda den i en trycksak. Då behöver den konverteras till CMYK-färgläget.
Olika program gör detta på olika sätt, och färgerna kan se lite olika ut. Jag kommer inte att gå in på ICC-profiler och annat teknisk utan göra det enkelt. En blå RGB-färg kan se annorlunda ut när den konverterats till CMYK. Denna blå CMYK-färg kan i sin tur se annorlunda ut om du trycker den hos Tryckeri A eller hos Tryckeri B. Hur ska du göra för att få rätt blå färg?
När vi designar logotyper ser vi till att använda Pantone-färger så långt det är möjligt. Pantone-färgstandarden växte fram under 50- och 60-talet för att skapa en gemensam standard för färger. Varje färgton fick ett färgnummer som man kunde referera till. En röd färg kan t.ex. vara PMS 185 C (PMS står för Pantone Matching System och C för ”Coated” eftersom färgen är anpassad för bestruket/blankt papper).
Idag har tryckerier Pantone-kartor med referensfärger, vilket gör att när din logotyp har en PMS-färg så kan tryckeriet jämföra med sin färgkarta och se att färgen är exakt rätt.
Pantone utvecklar hela tiden sitt system och idag används vanligtvis Pantone+ och även den nyare Pantone GOE som har ännu fler färgtoner.
Mer finns att lära sig
Denna korta genomgång har gett en liten inblick i de olika färgstandarder som grafiker, designers och marknadsförare kan komma i kontakt med. Det som gör det lite krångligare är att det inte finns en RGB-standard, utan flera. Det finns bl.a. Adobe-RGB, sRGB för att nämna ett par. Sedan, när man konverterar till CMYK, så finns det flera olika s.k. färgprofiler som kan användas, med varierande resultat. Tryckerier har ofta sina egna profil-inställningar som man kan ladda ner, så att slutresultatet ska se så bra ut som möjligt på just deras tryckpressar. För att göra det ytterligare lite mer komplicerat använder man inom färg, lackering och bygg både NCS och RAL som färgsystem. Här kan de vara bra att ta hjälp av kvalificerade leverantörer för att vara på den säkra sidan.
Hoppas att detta besvarat lite frågetecken i färgdjungeln. Lycka till med era färger.
